Problemskapande beteende

Oftast definieras problemskapande beteende utifrån beteendet. Det kan vara våld, skadegörelse, glåpord eller självskadande beteende. De flesta pedagogiska och psykologiska metoder som har utvecklats kring problemskapande beteende har därför fokus på att ändra beteendet. Det har tyvärr visat sig att det är svårt och tar lång tid att ändra beteende hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder eller utvecklingsstörning, om fokus är just på beteendet.

Jag definierar problemskapande beteende som beteende som upplevs problem av personalen eller föräldrarna. Det är inte personen med beteendet som har ett upplevt problem, utan personalen eller föräldrarna. Därför beror det på våra metoder och känsla av säkerhet om ett beteende är problemskapande. Dessutom uppstår beteende aldrig i ett vakuum, allt beteende uppstår i samspel med omgivningen.

Det innebär att det enklaste sättet att jobba med problemskapande beteende är att få personal och föräldrar att kunna hantera beteendet. Om man kan hantera problemskapande beteende är det inte längre problemskapande och man påverkar inte längre beteendet negativt på samma sätt som innan.

I arbetet med problemskapande beteende jobbar vi med tre verktygslådor:

  • Verktyg för hantering av svåra situationer utan att trappa upp konflikter
  • Verktyg för utvärdering av varför det blev fel
  • Verktyg för förändring så att det inte händer igen

I den första verktygslådan är det viktigaste verktyget lågaffetivt bemötande. Det kan du läsa om genom att klicka på länken ovan.

I den andra verktygslådan finns det olika kartläggningsmodeller. Det finns några stycken på Downloadsidan i vänstermenyn.

I den tredje verktygslådan har vi den traditionella specialpedagogiken. Det finns mycket att läsa om det, inte minst i bloggen, som du kommer till genom att klicka på länken ovanför.