Om Skolinspektionens nya linje

Ekot har på morgonen rapporterat om att Skolinspektionen har fullföljt den omprövning av ett antal avgöranden kring fysiska fasthållanden av elever som aviserades i samband med Ekots granskning av fallet Oscar. Jag fick förtroendet att kommentera omprövningarna i P1 Morgon.

I fallet Oscar har Skolinspektionen gjort en tvärvändning. I alla de fem situationer där skolpersonalen hållit fast Oscar och enligt det gamla beslut inte kränkt honom har Skolinspektionen gjort en helt motsatt bedömning. I det nya beslutet anser Skolinspektionen att Oscar har kränkts vid alla fem tillfällen. Kränkningarna har bestått i att våldet personalen använde inte var proportionerligt. Skolpersonalen har alltså använt mer våld än vad som kan försvaras utifrån hur farlig situationen var. Dessutom kritiserar Skolinspektionen att skolan inte anpassat Oscars vardag. Till exempel blev Oscar utagerande under en idrottslektion därför att han åkte ur i ett spel. Men personalen fortsatta med spel på idrottslektionerna, så samma situation uppstod igen.

Detta sista är viktigt. Förut har Skolinspektionen inte tittat på hur skolan har jobbat förebyggande, utan enbart tittat på vad som hänt i de situationer där en elev har utsatts för våld. Nu måste alltså skolorna redovisa hur de jobbat med anpassning för att inte åka på kritik när de löst en krissituation med en fasthållning. Bra, Skolinspektionen.

Mindre bra är dock att argumentet i Oscars fall är att våldet personalen använt inte är proportionerligt. Skolinspektionen väljer att inte säga att fasthållningar är fel, bara att situationerna inte var allvarliga nog. Samma princip gäller i alla sju ärenden som omprövats, både där man ändrat sig därför att våldet var oproportionerligt och där man inte ändrat beslutet eftersom man fortfarande anser att våldet var proportionerligt. I argumentationen hänvisar Skolinspektionen ofta till Skollagens kapitel 5 § 6, där Skolinspektionen hävder att det står att visst våld kan vara lagligt. Jag har väldigt svårt att utläsa det i den text som står i nämnda paragrafen. Det står:

6 § Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.

Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 §§ får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål.

En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Ur Skollagen, 5 kapitel: Disciplinära och andra särskilda åtgärder. Allmänna befogenheter för rektor och lärare

Det är nämnda paragrafen i sin helhet. Det är nog första stycket Skolinspektionen hänvisar till. Det som stör mig är att stycket inte beskriver att skolpersonal får använda metoder som i vanliga fall skulle vara olagliga. Det står enbart att de får använda befogade åtgärder. Det ska jämföras med Brottsbalkens regler om nödvärn, där det står att metoder som i vanliga fall skulle vara olagliga kan vara lagliga i vissa fall för att avvärja pågående angrepp eller fara. Det står alltså inte i skollagen. Att tolka denna paragraf som att man får använda visst våld är för mig oförståeligt. Fram för allt när det finns metoder som Studio III, metoder som är utvecklade för att kunna hantera utagerande beteende utan att använda fasthållning eller annat våld. Man skulle kunna tolka Skolinspektionens hänvisning till denna paragraf som att polisens våldsmonopol plötsligt är utvidgat till att gälla för skolpersonal också. Och den utvecklingen hoppas jag att ingen vill ha. Många av oss ska ju släppa iväg barn till skolan i vardagen, och då vill vi nog inte att Skolpersonal får använda mer våld än vi själva får. Jag ser inte att paragrafen betyder att skolpersonal får använda våld för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.

Så i stället för att förtydliga att skolpersonal bör ha bra metod för att hantera kraftigt utagerande beteende med godkänner Skolinspektionen att man använder fasthållning i vissa fall. Dessutom är de sju omprövningarna väldigt olika. Det som i vissa fall, som i Oscars, anses som kränkande behandling, anses i andra snarlika ärenden inte som kränkande. Så tyvärr kan skolpersonal inte läsa dessa avgöranden för att få vägledning om huruvida en fasthållning är kränkande behandling. Ibland är den det, ibland är den det inte. Och det hänger på proportionaliteten, som bedöms av Skolinspektionen handläggare, som enligt dessa 7 beslut bedömer ganska olika.

I Oscars fall verkar Skolinspektionen luta sig kraftigt mot ett sakkunnigutlåtande de begärt in från Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Det är en bra sakkunnigutlåtande, där fokus är på att Oscars skoldag inte är anpassat efter hans förmågor och på att skolpersonalens bemötande eskalerar situationerna. Man kan hoppas att den kompetens som här visar sig hos Specialpedagogiska Skolmyndigheten kan smitta av sig på Skolinspektionen. Det är just den kompetens som behövs för att fullfölja inspektionens uppdrag. Dessutom har Skolinspektionen fått in ett sakkunnigutlåtande från en barn- och skolläkare, där det beskrivs stora medicinska risker kring andning vid minst en av de fem fasthållningarna. Det tar Skolinspektionen inte upp i sin omprövning. Så det största argumentet; att skolpersonalen har utsatt Oscar för livsfara, tas inte med i bedömningen av proportionaliteten. Även om Skolinspektionen anser att nämnda fasthållning var oproportionellt mycket våld är det anmärkningsvärt att det inte redovisas som en del av bedömningen.

Tommy Lagergren på Skolinspektionen uttalar sig i Ekot kring omprövningen. Han uttalar att de interna riktlinjer har ändrats, så att handläggaren nu måste göra en helhetsbedömning av stödet till eleven så att man inte bara tittar på varje enskild händelse för sig. Det är bra. Jag har sett några beslut senaste månaderna där detta är tydligt. Det verkar vara svårare att komma undan utan kritik nu än vad det var förut.

Vad Skolinspektionen dock inte gjort är att skapa riktlinjer för när våld är kränkande. Det hade varit passande för en demokrati att ha transparens kring ett så viktigt fält som samhällets rätt att utöva våld mot barn i skolan. Och det hade varit bra för skolpersonal att veta vad som är OK och vad som inte är. Det skulle dessutom vara passande att ett land som bröstar sig av att stå upp för barns rättigheter och delaktighet i sina liv att vara tydlig med var gränserna för barns rätt att slippa vuxenvåld går. Det är dessutom ganska enkelt, kan jag tycka. Barn ska inte utsättas för våld från skolpersonals sida, och all skolpersonal bör utbildas i att hantera kraftigt utagerande beteende utan våld. För det finns bra metod. Det är en fråga om utbildning av skolpersonal och om vilket samhälle vi egentligen vill ha.