Jag blev tillfrågat att kommentera fasthållningen av en pojke på Malmö Centralstation i SVT den 10 februari 2015, men var tyvärr i Danmark och fick hänvisa till min duktiga kollega Maria Bühler. Orsaken till att de kontaktade oss var för att få kommentarer från experter på beteendeproblem hos barn och på fasthållningar. Maria gjorde ett bra jobb i TV, tycker jag.
Mina kommentarer är:
- Fasthållning liggande är fullkomligt livsfarligt. Att i den situationen även hålla för munnen på personen ökar faran påtagligt. Om man inte tror mig här är det bara att googla på positional asfyxia och läsa på. Hundratals dokumenterade dödsfall, i Sverige runt ett om året. Runt 75 av dessa är barn, läs evt om Angelika Arndt och förfäras.
- Våld från polis och ordningsvakter som senaste åren inte lett till kritik eller åtal har varit i situationer där man kan åberopa nödvärn. Här hålls killen fast för att han försöker ta sig fri när vakten tar tag i honom. Det är alltså inte tal om en nödvärnssituation från början. Längre fram i förloppet syns heller inga angrepp från lillpojkens sida. Det kan således inte vara tal om nödvärn.Även om man åberopar nödvärn poängteras i lagen att insatsen bör stå i proportion till det man önskar uppnå. Min bedömning är i detta fallet att skillnaden i storlek, kompetens och styrka mellan en nioårig pojke och en vuxen ordningssvakt är så pass stort att detta är helt vansinnigt.
- Det är ett stort problem att vakten beter sig på ett sätt som är så pass lite socialt acceptabelt. Personer i omgivningen filmar situationen därför att de känner att det inte är OK, och två demonstrationer i går kom till enbart för att protestera mot detta. Om ordningsvakter vill behålla kredd i samhället bör de omedelbart sluta försvara det vakten gjorde. Annars finns det stor risk att den auktoritet man har som ordningsvakt undermineras även i allmänna befolkningen.
- En ordningssvakt bör kunna prata sig till vad han vill uppnå. Kan han inte det bör han kanske hitta sig ett annat yrke. Och just här ska jag genast säga att jag jobbar professionellt med att utbilda personal inom rättspsykiatri, fängelser, specialskolor, omsorg (där vi har absolut det mesta våldet) i att hantera och förebygga våld.
- Det framgår tydligt att pojken inte kan svenska. Ändå agerar vakten med våld när pojken inte gör som han säger. Detta är en pojke som nyligen kommit till Sverige från en krigszon. Om inte detta är traumatiserande vet jag inte vad som skulle kunna vara det. Inte så konstigt att pojken numera stuckit. Vem vågar vara kvar i en verksamhet där övergrepp som detta får pågå och leda till att man körs direkt till ett HVB?
- Och det leder oss till just traumarisken. Vi vet att runt hälften av alla ungdomar som utsatts för fasthållningar i skola och omsorg har flashbacks från just fasthållningar. Att försvara traumatisering av barn är lika illa som att försvara oprovocerad våld mot barn (vad detta ju ändå såhär efteråt med flera vittnesmål verkar vara).
Allt i allt tycker jag att det är viktigt att samhället reagerar mot ordningsvakternas beteende, Inte minst för att minska risken för att det händer igen. Andra ordningsvakter ska veta att här gicks det över gränsen. Och jag tycker att man som ordningsvakt ska låta bli att försvara beteendet om man vill vara kvar i yrket. Om folk man träffar på i dörren till en krog vet att man försvarat detta beteende kan det innebära att det blir svårt att uppnå den auktoritet man behöver. För auktoritet är ingenting man tar, det är något man får av andra människor.