Det är valår. Det betyder såklart att vi måste börja fundera på partiernas åsikter och avsikter kring vad vi var och en anser är viktigt. För mig personligt är det viktigt hur partierna beskriver personer med särskilda behov och hur vi ska säkra rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.
Nu börjar det bli bråttom. Vi har nu en månad på oss att förbereda de personer vi arbetar med på att rösta och att hjälpa de som behöver det att första de olika partiers partiprogram i förhållande till vad de anser är viktigt.
Det är nog årets viktigaste uppdrag för oss som jobbar inom LSS. FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är tydlig. Artikel 29 a iii beskriver att vi måste
”a) säkerställa att personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i det politiska och offentliga livet på lika villkor som andra, direkt eller genom fritt valda ombud, däribland rättighet och möjlighet för personer med funktionsnedsättning att rösta och att bli valda, bl.a. genom följande:
i) säkerställa att valprocedurer, anordningar och material är ändamålsenliga, tillgängliga och lätta att förstå och att använda,
ii) garantera att personer med funktionsnedsättning fritt kan uttrycka sin vilja som väljare och, i detta syfte, vid behov, på deras begäran, tillåta att de vid röstning får assisteras av en av dem fritt vald person”.
Ofta faller det på oss som personal att säkra att den information personen behöver är ändamålsenlig, tillgänglig och lätt att förstå. Partierna kan såklart inte träffa rätt för alla funktionsnivåer, så ofta behöver personalen individanpassa informationen. Det är ett viktigt uppdrag.
Tyvärr har jag ibland pratat med personal som har svårt att hantera de åsikter personer de arbetar med ger uttryck för. Vissa åsikter kan ses som avskyvärda. Vissa av oss kan tycka att vissa åsikter beror på kunskapsbrist. Det ställs på sin spets när det blir val. Jag har upplevt personal som försökt påverka personer de arbetar med att rösta på ett visst sätt. Jag har även upplevt personal som ansett att det inte är deras jobb att hjälpa en person att rösta på grund av dennes åsikter. Så kan vi inte ha det. Vi som jobbar inom LSS ska inte diskutera politik med dem vi arbetar med. Vi ska hjälpa dem att formulera vad de själva tycker, och hjälpa dem att hitta de partier som bäst överensstämmer med de åsikter. Och vid behov hjälpa dem att rösta. Även om vi själva tycker annorlunda. Det är vad konventionen beskriver.
Demokratin kom inte till som den demokrati vi har i dag. Den grupp som sist fått rösträtt är personer inom LSS. Ändå fram till 1989 kunde man i Sverige bli omyndighetsförklarad, vilket innebar att man inte hade rösträtt. De allra flesta omyndighetsförklarade var personer med intellektuell funktionsnedsättning. Så personer med intellektuell funktionsnedsättning har bara haft rösträtt i 33 år. De senaste rättigheter vi fått i samhället är alltid de som är närmast att försvinna. Både i lagstiftning och i vardagen. Just därför är det viktigt att vi tar rösträtten på allvar. Även om vi inte delar en persons åsikter. Även om vi kan se att personen röster emot sina egna intressen. Och vi ska börja nu, för det är bara en månad kvar till valet.
Denna text publicerades första gången i Intra nr 1 2022.