E-et i PERMA-modellen står för engagemang. Det är upplevelsen av att vara fokuserat på något, kanske till och med av Flow.
Vi har alla varit med om situationer där vi arbetar med andra om att uppnå något, ibland så enkelt som att flytta. Om vi släpar oss fram och tycker att det är jobbigt blir det en deprimerande dag. Men engagerar vi oss, skojar och tävlar om vem som är snabbast, går det som en dans och vidkommer att ha upplevt dagen som positiv.
I vanliga människors liv har engagemang visat sig motverka depression, åldrande och fysisk sjukdom. Därför uppmanar man ofta människor som går i pension att hitta sig en hobby, så de kan behålla funktionsnivån längre. Just en bra hobby brukar kunna engagera människor. I min erfarenhet måste vi människor ha något att engagera oss i. När jag jobbade i industrin innan jag blev psykolog la jag mitt engagemang i att renovera ett hus och i mina barn. I jobbet fanns det inte möjlighet att engagera mig med mindre jag hade gått in i fackligt arbete. Och det hade jag kanske gjort om jag inte utbildat mig och blivit psykolog. Många av mina kollegor hade hobbys de engagerade sig i. Det kunde vara kyrkan, gamla bilar eller socialt arbete. När jag blev psykolog fanns det massor att engagera mig i på jobbet, så då blev det inte längre så mycket gjort med hus, och barnen hade blivit ganska stora och krävde inte så många utflykter längre (eller närmre, jag fick inte längre hänga med på deras utflykter). Så jag kunde engagera mig helhjärtat i att lobba för bra metoder inom skola och omsorg och respekt för människovärdet hos människor med särskilda behov.
Jag har skrivit om begreppet flow i en annan bloggpost, men vi kan ta det en gång till: Personer med funktionsnedsättningar har också aktiviter de upplever som engagerande. Fast ibland är det aktiviteter vi tycker är ett problem. Det kan till exempel vara att hålla på med specialintressen, som att läsa om dinosaurier (eller bara att prata om dem), att spela datorspel eller att hålla på med det vi i vanliga fall brukar kalla självstimulerande beteende, som att vifta eller leka med snören.
I den specialpedagogiska vardagen betyder ett fokus på engagemang att vi måste ta till vara på de aktiviteter vi vet är engagerande och skapa möjlighet att utföra just de aktiviteterna. Varje dag ska det finnas möjlighet till att uppleva flow. Vi ska dokumentera engagemang på samma sätt som positiva emotioner. Hur många gångar per dag verkar personen vi arbetar med (eller vårt barn) uppleva flow och en känsla av engagemang? Vad kan vi göra
