Det föll dom i Lidköpingsärendet i dag. Ärendet är välkänt: En elev med ett antal npf-diagnoser och särskild stöd i skolan sätter sig i en soffa tillsammans med två kompisar. Soffan blockerar en dörr. Eleven har en åtgärdsplan vari det står att han ska mötas med lågaffektivt bemötande. Åtgärdsplanen har dock inte spridits till alla lärare på skolan på grund av sekretess.
En lärare, som inte undervisar de aktuella eleverna, ber dem flytta sig. De två kompisar flyttar på sig. Eleven i centrum för berättelsen gör inte det. Några av de diagnoser han har tyder på att han har problem med att handla flexibelt, diagnoserna autism och trotssyndrom. Läraren tar ett brottargrepp runt hans hals och ena armen och lyfter honom ur soffan. Läraren släppar så fort eleven är lyft. Eleven uppger efteråt att han blev rädd, hade svårt att andas och fick ont. Läraren har uttalat att han behövde lösa detta snabbt så att han kunde gå vidare till det klassrum han skulle undervisa i. Skolan har löst alla andra skoldagar för pojken utan att behöva ta tag i honom därför att man jobbar med lågaffektivt bemötande. Det har gått bra.
Barn- och elevombudet (BEO), som är en del av myndigheten Skolinspektionen, anser att det var en kränkning enligt skollagen och dömde ut ett skadestånd. Det innebär att kommunen ska betala skadestånd till eleven för kränkningen, ingenting annat. BEO tar altså inte ställning till om lärarens beteende är lagligt enligt brottsbalken, enbart till om det kan anses vara en kränkning enligt skollagen. Läraren polisanmäls inte, varken av eleven, hans föräldrar eller BEO.
Kommunen vill inte betala skadeståndet. Så ärendet kommer upp i tingsrätten, i hovrätten och slutligen i Högsta Domstolen (HD). Kommunen får rätt i alla led. I HD av en oenig rätt. Två av fem domare reserverar sig. Men vi kan iallafall slå fast att HD kommer fram till det inte var en kränkning enligt skollagen. Allt detta är objektiva fakta berättat många gångar. Och allt framgår av domen, som är ovanligt lättläst och kortfattad. Läs den.
Problemet är allt annat runt detta ärende. Rapporteringen i media har varit minst sagt bristfällig. Politiker har uttalat sig på sätt som tyder på att de antingen inte förstått ärendet, domen eller vill föra allmänheten bakom ljuset. För både politiker och media har låtsats att ärendet handlar om ifall det är lagligt att lyfta undan elever för att de vägrar flytta på sig. Det har det aldrig handlat om. Läraren har aldrig varit åtalad och har därför inte friats. Det enda domstolen har tagit ställning till är om eleven ska ha skadestånd för kränkning enligt skolagens regler. Medier, inklusive annars seriösa TT, har dessutom beskrivit dagens dom som vägledande, trots att det står i domen att bakgrunden för domen bland annat är att interventionen var väldigt kort i tid, och att det eventuellt hade varit en kränkning om läraren istället tagit tag i elevens arm.
Ur domen: ”Ett grepp om en elevs nacke är i regel ett fysiskt ingripande av
sådant slag att det utgör en kränkande behandling, även om det inte sker i bestraffande eller disciplinerande syfte”.
Så det finns väldigt lite vägledande i denna dom kring kränkning, och inget kring om det är tillåtit för lärare att använda sig av fysiska interventioner. Kring det gäller fortfarande HDs dom NJA 1988:586, som säger att vad som får falla inom tillsynsplikten måste avgöras från fall till fall. I det fallet dömdes en lärare för misshandel för att ha tagit tag i nacken på en elev och fört honom till rektor. Där var alltså läraren åtalat för misshandel. Men HD uttalade att det inte alltid är olagligt att göra det den läraren gjorde. Så alla sådana fall bör bedömas av domstol, ändå upp i HD om det krävs. Vilket alltså inte hänt i det aktuella fallet. Läraren har inte åtalats för misshandel.
Vi kanske måste diskutera begreppet kränkning. Om en personal i min lokala mataffär kallar mig en jävla idiot kan hen inte bli åtalad för det. Det faller inom yttrandefriheten. Jag kan fortfarande känna mig kränkt. Och vi kan snabbt komma överens om att det inte är bra för affärens rykte. Den kan förlora kunder. Om jag sedan stämmer affären för skadestånd och förlorar i domstol betyder det inte att det från och med nu ingår i personalens arbetsuppgifter att kalla kunder idioter.
Å andra sidan kan en handling vara olaglig utan att vara en kränkning. Jag kan inte begära skadestånd av en tjuv som brutit sig in i mitt hus och tagit min frus smycken. Fast han kan fortfarande dömas för inbrottet och stölden. Om jag kräver skadestånd i domstol kommer jag troligen inte att få det. Även om det går ändå upp i HD. Så denna dom har ingenting med lagligheten i lärarens handling att göra, och bör inte vägleda lärare i hur de bör göra.
Dagens dom betyder INTE:
- Att det är lagligt att lyfta elever med brottargrepp
- Att det var lagligt att lyfta just den eleven på just det sättet i just den situationen
- Att lärare förväntas lyfta elever med brottargrepp när de vägrar flytta på sig
- Att lärares befogenheter utökats så att de får använda sig av kroppsliga ingrepp (ett begrepp från Regeringsformen, grundlagen)
- Att det inte är en kränkning att lyfta bort en elev som vägrar flytta på sig. Domstolen är noga med att skriva i domen att denna händelse är så nära en kränkning man kan komma.
Samhällets våldsmonopol är alltså intakt. De enda som får använda kroppsliga ingrepp är polisen och personal som jobbar inom ramarna för LVU, LVM, LPT och LRV. Det som kännetecknar våldsmonopolet är att personal kan bli åtalat för tjänstefel om de inte använder våld i de situationer där det krävs. Det är en jävla tur att det är en feltolkning av dagens dom att lärare nu får använda våld. För fick de det skulle de också kunna åtalas för att inte göra det. Då blir det nog ännu svårare att rekrytera lärare.
Dagens dom betyder att det inte var en kränkning enligt skollagen att just den läraren lyfte just den eleven i just den situationen på just det sättet det hände. Därför får inte eleven skadestånd. Sedan kan vi diskutera om skollagen är tillräckligt tydlig på just den punkten. Det har Barnombudsmannen gjort. Myndigheten Barnombudsmannen rekommenderade i sin årsrapport Välkommen till verkligheten att agaförbudet återinförs i skolagen. Det fanns tidigare, men eftersom agaförbudet är generellt i samhället har det tagits bort på vägen. Men det är en helt annan fråga som inte har någonting med dagens dom att göra.
Edit 2020-06-04: Högsta domstolen skriver på sin hemsida: ”Det ingripande som var aktuellt här – ett grepp om en elevs nacke – utgör enligt Högsta domstolen i regel en kränkande behandling. Såsom det utfördes var det dock mycket kortvarigt och anpassat för situationen. Det uppnådde omedelbart sitt syfte att få slut på ordningsstörningen i en situation när eleven inte lydde de uppmaningar han fått om att resa sig från soffan. Det var därför inte fråga om någon kränkande behandling i skollagens mening.”
Vad skriver de egentlig? Att denna typen av insatser generellt är kränkande. I detta fallet gick det bra, eleven gjorde inte våldsamt motstånd. Därför är det ingen kränkning i lagens mening. Men hade eleven gjort motstånd hade situationen inte varit lika kortvarig. Då hade det varit en kränkning. Så det är inte lärarens handling som avgör om det är kränkande i detta fallet. Det är elevens reaktion. Så rekommendationen måste vara att undvika denna typ av interventioner.
Edit 2020-07-07: Efter att jag skrivit denna text har jag hittat denna eminenta genomgång av domen av doktorand i juridik Maria Refors Legge. Läs den och del den.