Min dotter Sophie är medförfattare till boken Beteendeproblem i psykiatrisk vård. Hon är drygt 30 år gammal och fick förtidspension när hon var 20 år gammal. Det fick hon på grund av svårigheter att klara en vanlig vardag. Sophie har ett antal diagnoser. Hon tycker att det är OK att jag skriver detta.
Sophie började spela World of Warcraft i 2005, när spelet kom. Spelet har gett henne ett bra liv. I början fick hon ett forum att träffa kompisar i en sammanhang hon kunde stänga av när hon ville. Sophie blev ganska snabbt bra på spelet. Hon fick respekt för vad hon uppnått. Hon började få kompisar som hängde kvar. Hon åkte och träffade sina kompisar. På den tiden bodde Sophie på ett socialpsykiatrisk boende för ungdomar. Allt eftersom blev en av kompisarna mer än en kompis. Han var ledare av den guild Sophie spelade i, och hette Dave. Sophie hälsade på Dave i Birmingham. De bestämde sig för att det var de två, och Dave kom och hälsade på hos Sophie, där vi träffade honom första gången. Han var med på Sophies brorsas bröllop.
I den vevan flyttade Sophie från ungdomboendet och in i ett trappboende för vuxna. 90 % av det stöd hon haft innan försvann. Hon satt mest i sin lägenhet.
En dag sa Sophie till mig att hon och Dave ville flytta ihop. Hon tyckte att hon ändå inte fick det stöd hon behövde, så varför inte bo ihop med Dave. Dave skulle skaffa en lägenhet i Birmingham. Hon hade undersökt om hon kunde ta med sig sin pension till Storbritannien, och det kunde hon. Inom EU får man ta med sig sin pension utan problem.
Jag blev först lite skraj. Men jag har haft en tanke kring Sophie: Vi understödjer hennes autonoma beslut, men fixar ett säkerhetsnät. Som tur var hade jag några bra kollegor och samarbetspartners i Birmingham, så vi fixade så att Linda Woodcock kunde titta förbi Sophie med jämna mellanrum. Dave hade skaffat ett hyreskontrakt på ett litet radhus.
Så en sommardag i 2013 körde jag en skåpbil till Birmingaham med Sophie och hennes möbler och grejor. 18 timmars bilresa. Sedan sov jag några timmar och körde hem igen. De första milen med tårarna rinnande ner för kinderna. Och jag började resa till Birmingham med jämna mellanrum och jobba med mina kollegor på Studio III. Så småningom blev jag doktorand på Birmingham City University också.
Efter ett år köpte Sophie och Dave det radhus de hyrde. Sophie mådde bra, hon fick i och för sig inte mycket vård i psykiatrin, men hon mådde så pass bra att inläggning inte var nödvändig. Efter ett par år fick vi en inbjudan till bröllop.
Bröllopet hölls i en pub i Alchester strax utan för Birmingham. Pubben invigdes 1468. Brölloppets tema var Steampunk. Hela klanen åkte dit. Och det gjorde även stora delar av guilden.
Fler bilder från bröllopet hittar du längre ner på sidan.
Ungefär samtidigt klantade David Cameron sig och lovade en folkomröstning om Brexit. Jag diskuterade omröstningen med mina kollegor i England. Ingen trodde att det skulle bli ett problem. Klart att stay-sidan skulle vinna. Jag lugnade Sophie. Hon växte upp i två länder inom EU och bodde i ett tredje. Vi är europeer i familjen Abild Hejlskov Elvén McFarlane. Sophies ekonomi var beroende av att storbrittannien stannade i EU.
Det gick som det gick. Och Sophie fick ångest. Så när Theresa May tryckte på knappen kontaktade Sophie och Dave en mäklare för att sälja huset. Dave hade precis förlorat sitt jobb som telefonsupporter också. Vi började leta lägenhet i Malmö. Och på våren 2018 sålde de huset i Birmingham och köpte en bostadsrätt i Slottsstaden i Malmö. Själva flytten hände under stora vårsnöstormen i England och försenades därför några dagar, men så småningom fick vi löst allt med möbler, kontakt med vårdcentralen och psykiatrin. Men Dave hade inget jobb. Sophie har sin pension. Dave hade ingen inkomst, pratade inte svenska och behövde ett jobb som inte var full tid, så han skulle kunna klara av det.
Därför startade vi Lågaffektiva bokhandeln. Dave byggde upp det tekniska och sköter det dagliga arbetet med att skicka iväg böcker. Varje eftermiddag cyklar han till postcentret på sin flakcykel och lämnar in dagens beställningar. Bokhandeln går inte runt än, men förhoppningsvis kommer den att göra det så småningom. Så fort den gör det tar Dave över ägandet.
Affärsidén är enkel: Vi ska sälja böcker, prylar och föredragsbiljetter som har det gemensamt att allt handlar om eller passar ihop med Lågaffektivt bemötande. När man köper en bok hos oss kan man vara säker på att den har en humanistisk grund. Det innebär att vi inte kommer att sälja böcker som vi anser inte passar in i ett Lågaffektivt tänkande. Vi kommer att bygga ut sortimentet allt eftersom. En annan bärande idé är att vi inte ska vara dyrare eller billigare än andra nätbokhandlare. Samma pris, men man vet vad man får.
Fler bilder från bröllopet:
