Om väktare i skola, vård och omsorg

Om väktare i skola, vård och omsorg

Vid ett flertal tillfällen har jag träffat på att man av arbetsmiljöhänsyn har placerat en väktare i ett LSS-boende, ett äldreboende eller en skola. Ofta har det föregåtts av att ett skyddsombud har påtalat arbetsmiljöproblem relaterade till en person med funktionsnedsättningars beteende.
Insatsen är ett uttryck för vad man kan kalla ett säkerhetstänk; man hyr in en person som ska hantera problembeteende så att vanliga personalen inte ska göra det. Det finns en del problem med både det sättet att tänka och med att faktiskt placera en väktare i en pedagogisk verksamhet eller en omsorgsverksamhet:

  • Att placera en väktare tyder på att vanliga personalen inte har den nödvändiga kompetens för att antingen förebygga eller hantera beteendeproblem hos de människor de arbetar med. En insats med fokus på att öka den kompetensen hos personalen har därför ett framtidsfokus, att placera en väktare i verksamheten har inte det.
  • Det finns inget vetenskapligt stöd för att våldet minskar eller att arbetsmiljön lir bättre. Däremot finns det en del studier som visat att våldet ökar om vi fokuserar på det.
  • En väktare i en pedagogisk verksamhet eller en omsorgsverksamhet får inte använda våld utan är underlagt exakt samma regler som den vanliga personalen. Att placera en väktare kan därför öka risken för övergrepp på de människor verksamheten är satta att ta hand om på ett bra sätt.
  • En väktare har inte utbildning i att hantera människor med särskilda behov. Så man placerar en person som
    • inte får använda de metoder han eller hon är utbildat i.
    • troligen har betydligt sämre kunskap om både de personer man jobbar med och om effektiva metoder för beteendereglering i fältet.
  • En väktare är en oerhört dyr insats. Om ett jämförbart belopp hade använts på utbildning av befintlig personal i att hantera våld och annat problemskapande beteende hade verksamheten fått ett kompetenslyft och troligen kunnat undvika de beteenden man nu inte kan hantera.
  • Rent praktiskt innebär detta att:

    • Att placera en väktare i en verksamhet tyder på bristande kompetens att lösa det uppdrag verksamheten har att lösa. Om verksamheten hade haft den nödvändiga kompetensen hade väktare inte behövts.
    • Att placera en väktare i en verksamhet innebär troligen att verksamhetens kompetens inte ökar. Det är ingen utbildningsinsats.
    • Att placera en väktare i en verksamhet inte innebär att arbetsmiljön blir bättre, utan troligen att arbetsmiljön på sikt försämras. Bara genom att öka personalens kompetens i att hantera beteendeproblem kan vi förbättra arbetsmiljön.
    • Att placera en väktare i en verksamhet kan innebära att användandet av olaglig metod i form av fysiska insatser ökar. De metoder en väktare är utbildat i är metoder som inte är lagliga i vård, omsorg och skola.
    • Att placera en väktare i en verksamhet innebär att verksamhetens kostnader ökar utan att kvalitén ökar.

    Därför bör man inte använda en väktare i verksamheter med uppdrag i vård, omsorg och skola för att hantera de människor som är verksamhetens målgrupp. Om ett jämförbart belopp används på utbildning i förebyggande och hantering av problemskapande beteende kommer verksamhetens samlade kompetens att öka och arbetsmiljön att förbättras avsevärt. Det vore en både mera logisk, mera kostnadseffektiv och mera mänsklig insats.