Meningen ovan kan synas vara grammatisk fel. Fast det är den inte. Det er meningens betydelse som är viktig. I mitt arbete träffar jag på många jättebra lärare och annan personal som är jättebra på att möta elever efter deras förutsättningar. De anpassar undervisningen och elevernas vardag utan att tänka. …
Jag har en liten röd sportbil. Jag vet, man, drygt femtio år. Patetiskt. Jag köpte den dock inte för att imponera på motsatta könet (de enda som blir imponerade är dessutom andra män i de tioårsåldern och åttaåriga killar). Min söta fru imponeras inte heller. Hon tycker mest att det …
Jag sysslar inte med behandling utan med hur människor med särskilda behov kan få rätten att leva som de är. Jag är alltså ganska ointresserat i att bota något, varför jag inte heller någonsin har jobbat med terapi trots att jag är psykolog. Jag hänvisar ibland människor till behandling, men …
I skollagen finns en paragraf, kallat undantagsparagrafen. Den finns på lite olika ställen i lagen beroende på vilken skolform det gäller: 10 kap. 21 § (grundskolan), 11 kap. 23 a § (grundsärskolan), 12 kap. 21 § (specialskolan), 13 kap. 21 a § (sameskolan),15 kap. 26 § (gymnasieskolan), 20 kap. 28 …
Det är inte ovanligt att personer med autism och låg funktionsnivå äter fimpar. De som har ett stort intresse för detta är ofta också väldigt intresserade i kaffe, kaffesump och andra ”bruna” smaker. Ibland kan intresset bli väldigt tvångsorienterad, så att personen fokuserar så pass mycket på fimpar att hen …
Vi pratar ofta om funktionsnedsättningar och diagnoser som om det var synonymer. Det är det såklart inte. Diagnoser betecknar vissa funktionsnedsättningar, men bara om de medför problem i vardagen. Sedan beskriver vi ibland personen med funktionsnedsättningar som om det var en helt vanlig person om hen inte haft funktionsnedsättningen. Ibland …
Når det gælder autismespektret er der en bred enighed både i forskning og behandling at de grundlæggende vanskeligheder har en genetisk baggrund. Dels tales der om arvelighed for de karaktertræk vi kalder autismesymptomer, dels er der en mængde ny forskning som handler om genetiske markører uden arvelighed, men som er …
Det finns många olika sätt att beskriva autism på. En del av de sätten vi i vanliga fall använder oss av är egentligen diagnoskriterier, vilket inte alltid är pedagogiskt relevant. Därför skiljer jag på avgränsande symptom (som används vid diagnostik) och beskrivande symptom (som ger mer information och ofta är …
I de senaste 10 åren har det allt oftare ställts krav på att vi i omsorgen ska använda oss av evidensbaserade metoder. Det är bra. Att använda sig av metoder som inte fungerar är absolut oetiskt. Så jag välkomnar absolut kravet på vetenskapligt stöd för de metoder vi använder oss …
I stort sett hela världen finns det rättspsykiatri. Det har vi av två orsaker: < Brottslingar som begår brott under inflytande av en allvarlig psykisk störning anses inte vara ansvarig för sina handlingar och ska därför inte straffas, utan ha vård. När de sedan är friska kan de släppas ut …